Man vet aldrig!
Man vet aldrig hur avkommorna ska reagera när de sätter sig vid middagsbordet. Ibland blir det jubel, men lika ofta rynkas det på de små näsorna.
För tredje eller fjärde dagen i rad sköt Kapten Blöja ut underläppen och ville inte äta. Trött på den hungriga och griniga tvååriga terroristen drämde jag näven i bordet och krävde att han skulle smaka på min misslyckade middag som idag bestod av torr lax, överkokt ris och pås-sås. Inte mitt stoltaste ögonblick i köket precis, men ibland blir det som det blir.
Hur som helst så drog Kapten Blöja in underläppen och öppnade grötinkastet och in slevades två portioner utan protester. Man kunde till och med ana ett frammumlat "gott mä sås" mellan tuggorna!
Och Major Kalsong va inte sämre han utan bad om backning flera gånger. Kul! Och det är ju underbart att veta att de ligger i sina små sängar med mätta magar och nytvättat hår.
Imorgon blir det äventyr!
/ Mästerkocksmorsan
